I Vikingstad finns låg- och mellanstadium (2001)
I Bankeberg (nuvarande Vikingstad) uppfördes ny skola 1926. Byggnaden var i reveterat trä och kostade 59000 kr att uppföra tillsammans med lärarbostaden. Ritningarna gjordes av Erik Gustavsson och ansvarig byggmästare var K.Karlsson.
Skolan innehöll 3 lärosalar, slöjdsal, skolbibliotek samt vaktmästarebostad om 1 rum och kök.
Skolformen var sk B-skola och höstterminen 1946 gick 60 elever i skolan. Lärare samma år var Martin Åhlström, Irma Fritiofsson och Ingrid Andersson.
I oktober 1926 stod det nya skolhuset färdigt. Det är det huset, som vi nu kallar ”Gamla skolan”. Där fanns nu både små- och folkskola, sex klasser i B-form i de tre skolsalarna. I materialrummet till vänster hade överläraren sin expedition och toaletten, den lilla hallen och de två små rummen en trappa upp tillhörde vaktmästarbostaden.
1928 inreds skolkök i kommunalhuset vid kyrkan.
1931 beslöts att skolbarnen skulle undersökas av läkare till en kostnad av 1:50 per barn.
1932 inköptes en mindre skolorgel. På försök används skolradio i undervisningen. Skolfilm får visas i skolorna.
1935 inrättas skoltandvård. Diskuterades om ersättning för obemedlade barn, räntor från en fond föreslogs användas.
1962 infördes den nioåriga obligatoriska grundskolan i hela riket.
Därmed förändrades hela skolans organisation och de mångåriga banden mellan kyrka och skola upplöstes.
Nedskrivet av Kerstin Trygg
De flesta faktauppgifterna hämtade ur Per Jacobsons bok: Vikingstads kyrka – en historisk sammanställning utgiven 1985.
Mera skolhistoria
Följande uppgifter om skolans vidare öden har jag bl.a. sammanställt från intervjuer med ”gamla” medarbetare i skolan: Margareta Arkstål, Marianne Hallberg, Vivan Häggberg och Karin Widerstedt.
40-talet till slutet 50-tal
Skolhuset från 1926 räckte länge för bygdens behov. År 1946 hade Bankebergs skola, som den hette på den tiden, 50 elever i B1-form (1-2, 3-4, 5-6) och Kyrkskolan 25 elever i B2-form (1-2-3 och 4-5-6).
Kyrkskolan låg vid kyrkan. Den användes som skolhus tills i början av 70-talet och är numera privatägt. Det är tvåvåningshuset med glasverandan.
Bankebergs skola hade på den tiden ingen rektor utan en överlärare. Hans expedition var inrymd i det lilla rummet till vänster, som används som materialrum. Vaktmästaren bodde på andra våningen, där det fanns ett rum och kök. F.ö. fanns då liksom nu tre skolsalar. I huset bredvid – numera privatägt – var det lärarbostäder.
Folkskollärare hade förstås mycket större lägenhet än småskollärare. Även lönen var större….
1958-1963 – Skolan växer!
40-talisterna kom i skolåldern och nu började det verkligen bli trångt i huset. ”Långa längan”, som numera är riven, byggdes fram t.o.m. biblioteket i första skedet. Så kom röda tegelpaviljongen, som tidigare kallades ”ettornas hus” och innehåller två skolsalar. Träslöjdshuset blev också klart i första etappen. Vivan Häggberg flyttade in i paviljongen vårterminen 1959 med sin klass. Bengt Svensson anställdes som slöjdlärare 1958. Textilslöjdsal inrättades i ”långa längan”. Det var första salen till vänster om entrén. Huset där slöjdsalen nu ligger, var då kommunalkontor. Vi var egen kommun, Norra Valkebo, 1952-1970.
Marianne Hallberg började som kontorist på kommunalkontoret 1963. Hennes huvudsakliga uppgift var att serva skolan. Gymnastiksalen stod klar redan 1961. Men matsalsdelen blev klar först 1963.
Från matsäck till skolbespisning
Matsalen invigdes 1963. Rut Flink blev vår första kokerska. Innan det fanns någon matsal, kokade dåvarande vaktmästaren Stig Karlsson och hans fru Inga-Lisa soppa i sin lägenhet (del av nuvarande skolexpeditionen). Därifrån drog de soppan vid lunchtid till skolan på en cykelkärra. Det var antingen nyponsoppa eller blåbärssoppa. Barnen fick ta med sig smörgåsar hemifrån. Matsalen var nog efterlängtad av många!
Rektorexpeditionen
År 1961 kom Sixten Widerstedt. Han efterträdde rektor Gårdeby. Rektorsexpedtionen låg då i ”långa längan”. (I rummet till höger om entrén) Efter några år flyttade även Marianne Hallberg till längan. Hennes arbetsplats var i rummet innanför personalrummet. Låter det trångt? Det var det!
Utspridd undervisning
Men alla klasser undervisades inte i Vikingstad skola – eller Bankebergs skola, som den ju hette då. Två mellanstadieklasser åkte till Kyrkskolan vid kyrkan. Två andra mellanstadieklasser fanns i Rappestad. När kyrkskolan lades ner i början på 70-talet, flyttades klasser till Sjögestad. Och Sjögestadsbarnen gick i Vikingstad en period. Ja, lite rörigt var det nog.
60- och 70-tal : 4 klassrum till
Man byggde så småningom till längan med två klassrum mot söder, så att huset blev ännu längre. Dessutom gjordes kommunalkontoret om till textilslöjdsal omkring 1972 och klassrummet intill var klart 1974. Den gamla textilsslöjdsalen blev också ett klassrum. R
Rektorsexpeditionen/skolexpeditionen flyttar
Norra Valkebo upphörde som egen kommun och inkorporerades i Linköpings kommun 1971. Dessförinnan hade kommunalkontoret flyttat över till en lokal vid brandstationen. Där hade det sedan 1954 funnits en polisstation med 5 tjänstgörande poliser och dessutom arrestlokaler, men allt hade upphört. Efter 1971 blev alltså lokalen återigen ledig och då flyttade skolexpeditionen (som då bestod av rektor Sixten Widerstedt och kontoristen Marianne Hallberg) in. Rektorsexpeditionen i längan blev nu tillsynslärarexpedition. För några år sedan utökades skolexpeditionen med f.d. vaktmästarbostaden. Och det är ju faktiskt fler än två personer, som har sin arbetsplats där numera! Fritidsgården Västerleden stod klar 1977.
80-talet
I början av 1980-talet var skolan åter för trång. En källarlokal under matsalen användes under några år som klassrum, men det var ingen bra lösning. Då var träskor mode och det klampades en hel del i matsalen under lunchtid, förstås. Blockflöjtselever övade utanför i korridoren, medan de väntade på sin magister Janne Tengström och omklädningsrummets duschar brusade vägg i vägg. Men antalet elever flukturerar som bekant och snart fick vi komma upp ovan jord igen.
90-talet
Så efter många år kom paviljongen Ängslyckan som en tillfällig lösning av våra problem. 1994 invigdes den och den skulle visa sig bli permanent. 1995 började en etta på Fritidsgården och ettornas samarbete med 6-års startade ”på riktigt”, efter en lyckad försöksverksamhet på Ängslyckan. År 1997 konstaterades mögelangrepp i ”långa längan”. I januari flyttade klasserna ut till baracker. Det gick inte att sanera byggnaden och den revs på sommaren. Vårterminen 1999 tas den nya skolan i bruk, sju klassrum, bibliotek och personalutrymmen.
Så går vi då in i 2000-talet. Och nu får ni ta vid och skriva själva!
Nedtecknat i fastlagstid 1999 av Kerstin Trygg.