av Arne Asplunder
Den lilla kunskap som jag äger om Rakereds kyrka är inhämtad genom läsning av Carl Fredric Broocmans och Per David Widegrens östgötabeskrivningar, läsning av gamla sockenstämmeprotokoll samt inte minst den uppsats som Owe Hassler lät publicera i Östgöta Correspondenten den 15 februari 1936 under rubriken ”När rakeredsbönderna skrevo kyrkolag .”
Hur gammal den kyrkobyggnad var som möter oss på 1600-talet då sockenbönderna skrev sin kyrkolag har jag ingen kunskap om, vi vet dock att namnet Rakurö förekommer i handlingar från 1312 och Rakarydha från 1390. Kyrkan uppförd av sten var mycket liten. Broocman anger måtten till 30 ½ alnars längd och 9 alnars bredd. En aln är ju som bekant ca 60 cm så det här måste väl vara fråga om invändiga mått.
Vidare vet vi att kyrkan var försedd med en sakristia och koret var skilt från långhuset genom en dörr. Tornet tillkom 1751, predikstolen köptes 1744 för 300 daler kopparmynt medan det vackra altarskåpet med Arons och Apostlarnas bilder var kvar från den katolska tiden.
Kyrkan saknade orgel.
Fram till år 1688 fanns endast en klocka vid kyrkan och den hängde då i stapel till dess att tornet byggdes 1751. Denna klocka som alltjämt fortfarande fungerar som storklocka i Vikingstads nuvarande kyrka är mycket gammal.
Dr Mats Åmark har givit en utförlig beskrivning av densamma i 1935-36 års upplaga av ”Meddelanden från Östergötlands Fornminnes och Museiförening” där följande står att läsa: ”Kronans byglar prydas av otydligt modellerade människoansikten, erinrandes om dylika på några av Ulf Sonasons klockor, ehuru sämre utförda. På den i övrigt släta kroppen äro 2 i kåpan grovt ristade bomärken. Det ena 7 cm högt och 10 cm brett, sitter ungefär mitt på. Det andra något nedanför, är endast 3 cm högt och 5 cm brett. På halsens skriftband, begränsat av dubbla linjer är inskrivet 3 ord. Som skiljetecken har gjutaren använt 4 Georgskors. Både dessa och bokstäverna i gotiska minuskler äro på fri hand skurna och ovanligt grovt och vårdslöst utförda. Klockans form är däremot stilfull. I maria är sista bokstaven a bakvänd, och i gracia är g stupat. Inskriptionen lyder:
+help – maria + gra + cia På svenska: Hjälp Maria (full) av nåd.
Skriftbandets höjd är 7,5 cm. H. 89 (68,5); D.82; kläpp 68. Ton d.”
Här gav alltså dr Åsmark oss en exakt beskrivning av denna ålderdomliga kyrkklocka, dess ornamentering, inskriptioner, mått och t.o.m. i vilken ton den är stämd. Och om nu någon vill kontrollera uppgifterna så är det bara att kontakta kyrkvaktmästaren i Vikingstad och be om lov att få klättra upp i tornet där klockan nu hänger och alltjämt i egenskap av storklocka kallar Vikingstads församlingsbor till gudstjänst.
På sin forna plats vid Rakereds kyrka fick den sällskap år 1688 av en lillklocka. Om detta skriver Carl Fredric Broocman: ”Til år 1688 har hon varit ensam vid Kyrkan, tå secreteraren uti Antiqwitets Collegio Johan Hadorph låtit titföra den mindre ifrån Stockholm, til hwilkens förfärdigande Högt Salig Konung CARL then XI:e af Konglig nåd, på församlingens underdåniga Supplique, gifwit 210 Dal.Kopp:mt. På denna klockas ena sida har Secret. Hadorph låtit ingjuta sitt och sin sin Frus Dahlinas namn, alenast för thet at han wårdat sig mycket om dena Kyrkan, och oftare rest hit än til Slaka, ther han sitt hemwist tidvis haft på Haddorp. Jemte theras står ock Landt-Jägmästarens Nils Ulfkylds till Opplunda utsatt på klockan, men å thes andra sida stå orde: Pastor Gabriel Kling, Commimister Petrus Olai.”
Så långt Carl Fredric Broocman.
År 1764 överenskommo Vikingstads och Rakereds församlingar om ett samgående och om byggande av en ny och större kyrka nära den gamla i Vikingstad. Om detta beslut, som blev av Kungl. maj:t fastställt samma år, skrev Per David Widegren i sin 1817 utgivna bok “Försök till en beskrifning över Östergöthland” följande: “Denna kyrkas (Vikingstads) nära belägenhet till Annexan Rakered, som utgjorde blott 1960 alnars afstånd, gaf en påtaglig anledning till dessa Kyrkors sammanbyggande, hvarom Församlingerne år 1764 öfwerenskommo med de wilkor och förbindelser, att Wikingstads Församling ensam skulle, utan minsta biträde af Rakeryd, som egde ett i complett stånd warande Tempel, nybygga en så stor Kyrka , som kunde rymma begge dessa Församlingars folkmängd, hvarom Rakeryd åtog sig lemna sin Kyrka, med alla tillhörigheter och cassor. Denna kloka förening, som innebar förnuftets ärofulla seger öfwer fördomen, wann Kongl. Maj:ts Nåd. stadfästelse d 28 Aug samma år i Sept. månad 1765 grunden lades till den nya kyrkan på 50 alnars afstånd i Nordost från den gamla.” Så långt Widegren.
Lillklockan från Rakered såldes av Vikingstad församling till Näsby församling invid Roxens strand. År 1780 förenades Rystad och Näsby kyrka varefter Näsby kyrka revs. Lilklockan från Rakered uppsattes nu som lillklocka i Rystads kyrka där det förut fanns två klockor. Förre kantorn i Rystad Sven-Olov Linge har tagit en serie fotografier av sin kyrkas lillklocka som jag har fått ta del av. Dessa har gjort det möjligt att tyda hela den omfattande inskriptionen, något som Broocman inte hann med i sin beskrivning.
Med början högst upp på klockhalsen lyder den fullständiga texten sålunda:
På översta skriftbandet:
ALLT THET ANDA HAFWER LOFWE HERREN HALELUIA
Mitt på klockkroppen:
| NILS VLFSKIOLD JOHAN GABRIEL KLING-PAST PETRUS OLAI |
| HELENA RÄÄF TIL HADORPHIUS IN WIKINGSTAD SACELLANUS |
| OPLUNDA ELISABETH ET RAKARYD |
| DALINA |