Foto: Östen Allerts samling i hembygdsföreningens ägo
Det mesta av logens samlade dokument har inlämnats till Föreningsarkivet i Linköping och kan för den som är intresserad studeras där. Här finns dock Logen Vikings Andelsbevis och stadgar tryckt hos Östgötens tryckeri i Linköping 1910.
Logen Vikings Byggnadsförening.
Några protokollsanteckningar sammanställda av Arne Asplunder
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet skedde många förändringar inom det kulturella området i vårt land. Tidigare var ju prästen i sin sockenkyrka ganska ensam om det kulturella utbudet. Kyrkan var huvudman för skolväsendet och sockenbiblioteket, varför urvalet av såväl läromedel som övrig litteratur måhända blev något ensidigt. Men i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började nya idéer göra sig gällande.
Den religiösa väckelserörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen var några av de nya krafter som ville få ett ord med i laget då det gällde att utforma samhällslivet. Vad beträffar nykterhetsrörelsen så fanns här i Bankeberg i början av 1900-talet en nykterhetslogen med namnet Logen Viking.
Jag har inte några data beträffande logens tillblivelse eller dess verksamhet i övrigt, men däremot finns bättre bevarat dokument om logen Vikings byggnadsförening som bildades den 1 september 1909.
27 personer var närvarande vid det första sammanträdet. En styrelse valdes med folkskolläraren och kantorn Johan Reinhold Rydberg som ordförande. Till kassör valdes Mimmie Kindstrand och till sekreterare Oskar Göransson. Övriga ledamöter blev Oskar Åkerlund och Helmer Rydell med lärarinnan Ingeborg Berg och Konrad Gustavsson som suppleanter. Revisorer blev Sigfrid Johansson och Per Andersson med Alma Åkerlund och Fritz Frithiofsson som suppleanter. Medlemmarna tecknade andelar i föreningen vars ändamål var att skaffa lokal för Logen Vikings verksamhet. Förhandlingar inleddes med olika markägare i Bankebergs by angående förvärv av tomtmark för ett ordenshus. Slutligen lyckades man att av hemmansägaren Wallerstedt i Västergården för ett pris av 300 kronor få köpa en tomt bestående av ”oren jord som är ett utbyte av vallgatan öster om Petersons gamla mejeri” som det står i protokollet från den 11 juni 1910.
Ritningar beställdes av byggnadskonsulent Torgersruud för en kostnad av 50 kronor och bygget kunde sättas igång. Grundläggningsarbetet utfördes av stenarbetaren Oscar Göransson och som byggmästare antogs Robert Johansson i Bankeberg (far till Arvid Johansson och farfar till Tore Johansson.)
Hos Valkebo Sparbank ansöktes om ett lån på 3.000 kronor och vidare fick man hos Logen Syskonbandet i Mjölby låna 1.000 kronor mot namnsäkerhet till dess inteckning kunde erhållas. För 100 kronor inköptes en begagnad dansbana från Nykils Sjukhjälpsförening.
En festkommitté tillsattes med uppgift att anordna dansfester vid den återuppförda dansbanan i björkängen öster om handelsträdgården i Bankeberg. Behållningen av dessa fester skulle tillfalla Logen Viking i form av andelar i byggnadsföreningen. Bygget av föreningshuset hade nu fortskridit så långt att det var dags att anta entreprenör för murningsarbetet.
Muraren Edman i Bankeberg åtog sig arbetet för 30 kronor pr 1.000 tegel med hållande av hantlangare och 16 kronor pr 1.000 tegel för källaren samt 4 kronor för avputsning av källaren
Den 29 augusti 1911 höll Logen Vikings byggnadsförening sammanträde i det nybyggda föreningshuset varvid byggmästaren Robert Johansson överlämnade huset i färdigt skick vilket mottogs och godkändes av föreningen. Ordföranden meddelade att kostnaden för huset närmade sig 10.000 kronor. Man fastslog en hyra av 20 kronor för varje gång för biografer, och konserter samt 5 kronor för föreläsningar som styrelsen ansåg lämpligt att ta betalning för. Henning Karlsson anställdes som vaktmästare med fri bostad och ved som löneförmån. 1912 avgick Rydberg som ordförande och efterträddes av Fritz Frithiofsson.
Ordförandeposten skiftade ganska ofta under föreningens fortsatta verksamhet. Bland dem som innehade ämbetet kan nämnas Oscar Göransson, C.O.Edman, Herbert Fransson, Arvid Johansson, Edvin Lundkvist, Sten Fager, Tore Larsson, Göte Fransen, Gunnar Pettersson och Lennart Åkerlund. Vid årsmötet 1915 väckte Rydberg förslag att i händelse av spekulanter söka sälja fastigheten Valhall vilket bifölls med full majoritet. Det skulle emellertid dröja åtskilliga år innan en försäljning kom till stånd. Vid samma årsmöte valdes den festkommitté som skulle ansvara för sommarens dansfester. Bland de invalda var Julius Ljungblad i Haninge.
Vid den här tiden ansåg ju många, särskilt frikyrkofolket, att dansen var ett synnerligen syndigt nöje. Jag kan därför tänka mig att Julius Ljungblads inval i festkommittén kunde medföra en viss samvetskonflikt för honom själv. Ljungblad var nämligen en av de 23 personerna som tre år tidigare hade instiftat Vikingstads Missionsförsamling.
1917 diskuterades frågan om installation av elektrisk belysning i lokalen. Man beslöt att på grund av den ekonomiska utredningen tills vidare låta frågan vila. Beslöts att tills vidare upplysa lokalen med cykellyktor, samt inköpa 10 kg. karbid. Vidare beslöts att för vintern inte tilldela vaktmästaren någon ved. Vaktmästare var då Oscar Göransson, han sade upp sig vid nästa årsmöte.
1919 tecknade Vikingstads arbetarekommun 10 andelar i föreningen.
1922 antogs nya taxor för uthyrning av lokalerna. Här några exempel: Teater 25 % av inkomsten, minimum 20 konor, maximum 35 kronor, detsamma skulle gälla humorister, trollkonstnärer och ”kabarätter” som det står i protokollet. Biografer och ”konsärer” fick en minimiavgift på 10 kronor medan Frälsningsarmén skulle betala minst 15 kronor. Söndagsskolfester med användande av köket 13 kronor, utan kök 10 kronor.
1924 anmäldes att Logen 1391 Viking nedlagt sin verksamhet.
Från och med 1927 ändrades föreningens namn till Vikings Byggnadsförening.
Samma år lånades pengar av Bankebergs Socialdemokratiska Ungdomsklubb att betala amorteringarna med. I utbyte fick SDUK förvärva andelar till ett pris av 12:50 pr st. För de två sommarfesterna under 1928 engagerades musikkåren Crusianelli Band. Bankebergs syförening fick fri upplåtelse av lokalen för sina välgörenhetsbasarer.
Den 2 oktober 1929 beslöts om en liten avskedsfest för kantor Rydberg och anslogs 25 kronor till en present åt honom. Festen anordnades gemensamt med arbetarekommunen.
Vid decembermötet 1929 fick Svenska Väg- och vattenbyggnadsföreningens avd. n:o 86 tillstånd att för sina sammanträden få hyra lilla salen för 2 kronor
Byggnadsföreningens styrelse sammanträdde den 15 januari 1933 varvid som enda ärende behandlades frågan om en ny festplats, vilket styrelsen fått i uppdrag att utreda, och beslutade styrelsen att först göra en hänvändelse till bröderna Nilse om möjligheterna att få hyra en dem tillhörig skogsbacke benämnd ”Lusklämman”.
Förhandlingarna med Filip och Albin Nilse blev framgångsrika. Byggmästare Thure Ahlstrands anbud på 1.475 kronor för uppförande av dansbana och tillhörande lokaliteter antogs. Man beslöt att uppkalla festplatsen efter Solmark. Valhall inrymde också ABF:s bibliotek som med åren ökade i volym så att man 1947 begärde tillstånd att få sätta in ytterligare en bokhylla i lilla salen.
Valhall hade med åren förvandlats, från att vara ett ordenshus, till ett samlingscentrum för ortens arbetarrörelse. Fortfarande öppet för andra ideella och liknande sammanslutningar att få hyra. Så fortsatte verksamheten fram till 1966 då fastigheten Solmark 1:6 kallad Valhall såldes till Norra Valkebo kommun och Vikings Byggnadsförening trädde i likvidation. Dansbanan vid Solmark hade försålts redan 1962. I dag är ju Valhall, som de flesta känner till, privatbostad.