af P. D. Widegren. Utgiven i Linköping 1830.
Wikingstad el. Wickenstad
Socknens benämning torde rättast kunna härledas från Wikingar, hvilka här, enligt en urgammal Tradition, förmenas emellan sina ströftåg hafva haft sitt stamhåll. Socknens låga läge och den tidens höga watten hafva gjort det möjligt för dessa Härnadsfarare att på mindre farkoster kunna segla från hafwet genom sjöar och åar ända in i Socknen. I brist af gamla handlingar härom, kan likwäl ingen Historisk wisshet winnas.
Denna Socken, som både i Längden och största Bredden innehåller ½ mil, gränsar i öster till Slaka, i Söder till Nykil, i Wester till Gamla Kil och Sjögestad, samt i Norr till Rappestad och Kärna. Den ofta nämnda Lill-ån rinner ock här fram. Oförmedlade Hemman finnas 59 127/160 af hwilka blifwit förmedlade till 47 5/8 af hwilka sednare äro 21 5/8 Skatte, 6 1/4 Krono, 3 Frälse-Säterier och 16 1/4 Frälsehemman. År 1754 war Folkmängden inemot 900, år 1790 977och 1815, 974 personer, ibland hwilka woro 471 Mans och 503 Qwins.
Sedan kyrkan,genom Socknens ökade folknummer blifwit altför trång, samt, såsom urgammal, af tid och ålder högst bristfällig, blef nybyggnad nödwändig. Denna kyrkas nära belägenhet till Annexan Rakeryd, som utgjorde blott 1960 alnars afstånd, gaf en påtaglig anledning till dessa Kyrkors sammanbyggande, hwarom Församlingarne år 1764 öfwenskommo med de wilkor och förbindelser, att Wikingstads Församling ensam skulle, utan minsta biträde af Rakeryd, som egde ett i complett stånd warande Tempel, nybygga en så stor Kyrka, som kunde rymma begge Församlingars folkmängd, hwaremot Rakeryd åtog sig lemna sin Kyrka med alla tillhörigheter och cassor. Denna kloka förening, som innebar förnuftets ärofulla seger öfwer fördomen, wann Kongl. Maj:ts Nåd. stadsfästelse d. 28 Aug. s. å. hwarefter i Sept. månad 1765 grunden lades till den nya Kyrkan på 50 alnars afstånd i Nordost från den gamla. Följande året fortsattes arbetet med den klokhet och sällsynta drift, att Kyrkan , till 50 1/4 al:rs längd samt 22 3/4 alnars bredd, och 11 alnars höjd tillika med Sakristian ( 14½ lång och 10 D:o bred ) jemte Tornmuren 12 alnar i qwadrat, äwen Trädhwalfwet inuti samt takresning och takspåning, blef altsammans på 61 arbetsdagar fullbordadt. Följande året blef alt innanrede förfärdigadt och Tornmuren till Klockorna uppförd. År 1768 fulländades byggnaden, som dock icke inwigdes förr än d. 28 Aug. 1785 af Stiftets d. w. Biskop Doct. Uno von Troil.
Altartaflan, Föreställande Frälsaren på korset och förfärdigad af Målaren Falk i Askersund, är gifwen af Kammar-Herren Matth. Obencrants på Nyble. Predikstolen, hwars smakfulla enkelhet eger kännares odelade bifall, är en gåwa af d. w. Egaren till Sörstad Öfw. Lieutn. och Ridd. Tengmark. Orgelwerket, föranstaltat af Öfw. Lieutn. m. m. Frih. Isr. Lagerfelt, är förfärdigat af Orgelb. Per Schörlin i Linköping år 1785 och består af Öwerwerk 7½ st. Manual med bihängd pidal 11½ st. Pedal-Basun 1 st. om 16 fot, inalles 20 stämmor, hwartill äro 2:ne Sperventiler och Signal i anseende till bälghusets belägenhet i tornmuren. Orgelspelaren wänder ansiktet åt Församlingen. Af ädelmodig frikostighet har högbemälte Frih. och Öfw. Lieutn. låtit på egen bekostnad complettera detta sköna Werk och äfwen derigenom ökat Församlingens förbindelse till en oförgätlig wördnadsfull erkänsla. Till Wekets decorationer och förgyllning har Rusthållerskan Cath. Hans D:r i Rakeryd skänkt 100 R:dr B:co.
½:ne Epitaphier, af hwilka det ena öfwer Ryttmästaren wid Östgöta Cavalleri Georg von Schönfelt till Seleh f. 1628 och d. 1676, det andra öfwer Ryttmästaren wid nyssnämnde Regemente Matthias Gylldentrost, Herre till Aserum f. 1644 d. 1684, förvaras uti Sacristian. I Tornet hänga 2:ne Ringklockor, af hwilka den större är ganska gammal och flyttad från Rakeryd, har orden: Hjelp Maria: jemte flera bokstäfwer, som äro oläsliga, och den mindre, som af ålder tillhört Wikingstad, sednast omgjuten år 1733. På kyrkogården, Wester om kyrkan, är en murad graf, Engelcronska Familjen tillhörig. Socknens Herrskaper hafwa täflingsvis framburit sina gåfwor att pryda detta Herrans Tempel och bereda sig samtida och efterkommandes tacksamma erkänsla. I detta afseende får man äran nämna: Genelalen och Commend. af R.M.0. Grefwe Fr. Horn och dess grefwinna f. U. R. von Flygarell, Öfwerstinnan, Grefwinnan Horn f. Odenqrants Fröknarne Ulr. och B. M. Odencrants, Öfw. Lieutn. m.m. Frih. Isr. Lagerfelt, Frih. I. L. Fleming med dess Friherrinna f. Odencrantz, Kammarherre Odencrantz, m. fl.
Tillegor af Jordbrukslägenheter saknar Kyrkan. En förmodan är likwäl, grundad på gamla fortplantade berättelser, att hon i forntiden egt en el. annan af de närbelägna Utjordarne: men af inga äldre förwarade handlingar kan denna förmodan styrkas.
Säterier och större Egendomar i Socknen äro:
1. Sköldstad, 1 h. fr. Sät. beläget 1,16,dels mil fr. Kyrkan och med wacker Åbyggnad försedt. Säteriets förmåner bestå uti 30 T:rs årl. Uts. nödtorftig Äng, litet Mulbete, otillräcklig Skog, 1 3/4 underliggande Bondehemman inom Socknen, samt Skatte-Utjorden Klofsten, beräknad till ½h. jemte 2:ne Skatte och 1 Frälse-Utjord, till 2 h. beräknad och 3:ne Rå och Rörs Torp. I Rappestads socken tillyder Säteriet 1 Frälse-Hemman Slycke. Denna egendom eges nu af R. Commissions-Sekreteraren Frih. Herrman von Lingen.
2. Åsarp, 1 h. Fr. Sät. som ligger 1/4 mil fr. Kyrkan och har ganska inskränkta egon; men tillhörande större Utjord i Bankebergs Byalag, jemte andra Utjordar, ersätter bristen. Säteriet eger nära 30 T:rs Uts. tillräcklig Äng och Mulbete, men ingen Skog. På egorna äro 3:ne Torp. Engelcronska Familjen eger 2:3: delar, men 1:3:del är nyligen fälld utom släkten.
3. Opplunda, 1 h. Fr. Sät. i Rakeryd och troligen ett afgårda Hemman från Rakeryds By, af wars egor det å alla sidor omgifwes. Säteriets egorymd är liten och inskränkt. På Åkren, som till det mesta består af Sand och Klappersten, sås årligen omkring 15 T:r, Ängen gifwer 50 lass Hö, och Mulbetet är swagt. Friherre I. L. Fleming på Nyble är n. w. Egaren.
4. Sörstad, 3½ h. eger wacker Åbyggnad i Mangården samt en wäl inrättad Ladugård med Tröskwerk, 70 T:ld öppen Åkermark, 150 lass Hö och Bete för 12 Häst. 40 Boskapkr. och 60 får. Eges af Lanåt hush. Joh. Pet. Forsbeck.
5. Gismestad, 3 h. Frälse, har likaledes 70 T:ld. öppen åker 150 lass Hö och bete för 10 Hästar, 30 boskapskr. och 40 Får. Å byggnaden är i godt stånd försatt af n. w. Egaren, Öfw. Lieutn. och Riddaren af K. Carl XIII:s Orden Frih. Isr. Lagerfelt.
6. Nyble, 3 h. Frälse, med derunder afhyste 2:ne Kr. St. i samma By, eger wacker Å byggnad, så i Man‑ som Ladugården. Årl. uts. är 109 T: r, af Ängen bergas 150 parlass Hö, i medelår; Mulbetet är tillräckligt och Skog finnes till husbehof. Till Nyble lyda 1 h. Ånstad, ﾽ h. L. Greby och Rakeryds Qwarn med 4 par stenar inom Socknen, och ½ h. Öfwarp i Nykils Socken. Förbemälte Friherre Fleming posiderar äfwen denna egendom.
Boställen äro:
1. Berga, 1 h. Kyrkoherde-Bostad som ligger 1280 alnar i Wester från Kyrkan och eger så i Man- som Ladugården förswarlig Åbyggnad. Socknebyggningen uppsattes år 1785, är täckt med spån och reveterad. På Åkern, hwars jordmån är dels wanlig lera, dels Dungjord och dels så kallad Skörlera, sås 16 a 18 T:r årligen; af Ängen bergas 50 a 60 lass Hö. Mulbetet är swagt och otillräckligt. Till Bostället höra 2:n små Utjordar och ett litet Torpställe. En liten Trädgård ligger Ö. om gården och en Humlegård är nyligen anlaggd af n. w. Innehafwaren Prosten Magn. And. Collberg, som tillträdde Pastoratet år 1796.
2. Gustad, 1 h. Pilgården, Kronofogde‑Bostad med 12 T:rs årl. Uts. i Dunglera, 18 lass Hö, swagt Mulbete och föga Skog.
3. 1 h. Källgården, Corporalen wid Adelsfanan på Lön anslaget, har omkring 15 T:rs årl. Uts. någorlunda Äng, swagt Mulbete och ingen Skog.
4. Harg, ½h. Comministri-Bost. belägen nära ½ mil från Kyrkan sommarwägen; men 1:4 mil linea recta, har förswarlig åbyggnad, omkr. 9 T:r årl. Uts. i medelmåttig jordmån af olika art; liten Äng, medelmåttigt Bete och ingen Skog. Bostället ligger i Byalag till Åker och Äng med St. Hargs Rusth. och Skatteh. samt innehafwes sedan 1811, af Vice Pastor Erik Ullwin
5. Gustad, 1 h. Norrgården, indraget Skalmen-Blåsare-Bostad af Östgötha Infanteri-Regem.och bortarrenderat för Regementets Musik cassas räkning.
6. Lilla Greby, ½ h. Krono-Länsmans-Bost. med god Åker, medelmåttig Äng, samt Bete och ingen Skog. Bebos nu af Indelningshafwaren, som förbättrat Åbyggnaden Ett halft Hemman i Bankebergs By, som förr warit Kr. Länsmannen i Häradet på lön anslaget, är nu med högwederbörligt tillstånd skattelöst och från sysslan afhändt.
7. Gismestad, 1/4 h. Nygården, indraget Militiae-Bost. med tillräckelig Åker, Äng och Skog samt Bete, är bortarrenderadt.
Byar och Hemman äro:
Bankeberg 2 3/4, Boo 3, Brink ½, Gunnorp 1 3/4, Gustad 2 1/4, Harg 2,
Solmark 1, och Tillorp 1 7/8, i Rakeryd: L. och St. Greby 3½, Löth ½,
Rakeryd 4 4/3, Qwarstad 1 ½ och Ånstad 1 ½.
Jordmånen består af styf Lera och Dungjord. Årl. Uts. anses wara 572 T:r, hwaraf 1:3 Höstsäd. Medel-Afkastn. 5: te kornet. På Äng och Mulbete är nästan öfwer allt en knapp tillgång. Kreaturens antal uppgifwes till 169 Hästar, 412 Boskapskreatur och 404 Får. Några få hemman i Socknen ega litet så kallat Risbränsle i sina Hagar; men nästan intet enda tillräcklig Skog till husbehof; utan måste de fleste, med dryg kostnad och stort beswär, från aflägsna Socknar, på flera mils afstånd, anskaffa nödwändiga skogsprodukter.
Hemmansbruket är hufwudkällan till Allmogens bergning, dock finnas inom Socknen dugliga Slöjdare, Snickare och Byggmästare samt Stensättare. hwilka äfwen från aflägsna trakter efterfrågas och begagnas.
Wid stora Landswägen fr. Linköping ligger Bankebergs Gästgifwaregård, hwarifrån skjutsas till Linköping 1 mil till Mjölby 1 7/8, till Skeninge 2, till Sjögestad 1, till Berg 1 2/3 och till Målbäck 2 mil med 8 Gästgivarens egna, 6 håll- och 81 Reserwe-Hästar.
Yppighet i kläder är här, i synnerhet bland de äldre, mindre synbar hos bägge könen, än på de fleste andra ställen i orten. De äldre af mankönet nyttja allmänt den mökgråa färgen af blandad swart och hwit ull, hwarjemte dock de bruna och gröna färgerna äfwen börja att komma i bruk. Qwinnokönet nyttja mest hemwäfda kläder, som alt mera hedra egarinnornas uppfinningskonst och skicklighet. Lefnadssättet i allmänhet är, både af behof och böjelse, tarfligt. Wid glada eller sorgliga anledningar till sammankomster wisas wäl en benägenhet att ådagalägga hedersamhet och wälfägnad; men derwid glömmes icke anständighet och sedlighet. Till Allmogens förtjänta låford må anföras, att den i allmänhet är wälartad och sedig. Dess ungdom är ej heller ännu förderfwad, ehuru trägen skjutsning och täta besök på Gästgifwaregårdar och i hållstugor gifwa en lika retande, som beklaglig anledning till bekantskap med lasten.
Ibland Ålderdoms Minnesmärken finnas:
a) Ättekullar och uppreste Hallar utan Runor: på åtskilliga ställen. b) en Runsten i Boos Bys äng med dessa Runor: Uki. rist stin. aft. brud. sin. Iusti: Åke reste stenen efter sin brode Iusti. c) en Runsten wid Bankebergs Gästgiwaregård med denna inskrift: Dursta. irsi. ifar. Ruikys. — uk. Ai: d.ä. Thorste reste efter Ruikps — och Ai. d) en Hall wid Nyble by med dessa Runor: Hig. _ risdi.stain. daisi. uftir. Grimid. fadur. sin: d. ä. Hig uppreste denna sten efter sin fader Grimer. Äfwen träffas på några ställen i jordbrynet breda stenläggningar i långa sträckor och rak linea, hwilka icke synas kunna vara naturens, utan menniskors werk. Likaledes hafwa, wid gräfning och plöjning i skogar och beteshagar, funnits qwarlefwor af murar och äfwen murtegel samt knutstenar till hus längre ned i jorden; hwilka tyckes wisa, att Socknen i forntiden, sannoligt före Digerdöden, warit mera folkrikt och tätare bebyggd.
Äfwen denna Sockens hemmansegare måst känna tyngden af en wid löftig wägröjning, så mycket beswärligare, som tjänlig grustäckt på nära håll saknas. 4 större och 20 mindre Broar äro på Hemmanen indelte, att på deras bekostnad underhållas.
Ett Sockne-Magasin inrättades år 1814, och egde wid Walborgsmessan, 1817, en behållning af mer än 100 T:r Spannmål.
Wikingstad utgör ett särskildt Confistorielt Pastorat i 2: dra classen.
Post-Adressen: Linköping.
Avskrift Per Jacobson