Hanna var dotter till en statarfamilj. Hon hade tjänat som piga i många hushåll av varierande slag ända sedan uppväxten. Som 25-åring flyttade hon från Råberga Rusthåll (Linköping) till Rakered Storgård (Vikingstad) i november år 1902.
Det var säkerligen ett stort ”lyft” för Hanna. Här fanns tydligen behov av en piga med gott huvud och handlag. Gården hade en husbonde med framåtanda, Klas Magni. Där bodde folk i alla åldrar, troligen med framtidstro. Magni hade också startat ett tegelbruk med anställda i varierande åldrar. Arbetet med Valkebo Sparbank där Klas Magni var entreprenör, hade varit i full gång under året. Banken stod klar i oktober 1902.
Hanna visste verkligen hur ett hushåll skulle skötas. Stark, lagom ung och lagom gammal regelbundna ansiktsdrag och självlockigt hår, säkert var hon en tilltalande piga. Spännande och roligt för Hanna att få vara med i rushen på gården. Efter tre månader blir Hanna gravid.
Hanna blir kvar i arbete på Rakered Storgård under hela graviditeten, vilket nog inte var så vanligt? Kanske var behovet av en duktig piga mycket stort, kanske hade hon mer avancerade uppdrag och var svår att ersätta, eller så var man på gården välvilligt inställd till den gravida pigan?
Att ha en piga med spädbarn fungerade antagligen inte på ett arbetsintensivt ställe. När Hanna ska föda, får hon flytta till fattiggården Gunnorp*. Hon föder sin lilla dotter andra dagen efter flytten.
Antagligen fanns på fattiggården famnar och möjlighet till barnpassning för bebisen och Hanna får jobba med det hon kan. Alla måste utföra arbete efter förmåga, föreståndaren har andra plikter. Där fanns också ett par jämnåriga pigor som sällskap.
Under tiden på Gunnorp hade Hanna säkert funderingar på hur återstoden av hennes liv skulle bli. Klas Magni förverkligade ordspråket att man är sin egen lyckas smed. Övervägde Hanna olika realiteter, där den troligaste var att förbli piga resten av livet? Vid den här tiden övergick många människor i Sverige från statarliv till fabriksliv, Hanna tillhörde den generationen. Det fanns lönearbeten att få.
Att fortsätta som piga blev inte hennes alternativ. Beslutsamt tog Hanna sin lilla dotter som nu var två år gammal, samt det lilla hon ägde och flyttade från Gunnorp till Norrköping. Hon ville bli väverska och tjäna pengar, inte jobba som piga för mat och husrum med fickpengar. Hon ville antagligen också ge dottern en start på livet som var annorlunda än hennes egen. I Norrköping hade industrin kommit igång på allvar. Inflyttningen var stor, där hann man knappt registrera alla nyinflyttade.
Hanna fick hyra in sig hos ett par i Grymyr, utanför Norrköpings stadskärna. Där var lantbruk och handelsträdgårdar på den tiden. I dag ligger Ektorp i Norrköping där. Hanna flyttar ett par gånger till, för att komma närmare sin arbetsplats, väverierna inne i staden.
*= Fattiggården i Gunnorp heter numera Gunnorp Bäckgård.