S\u00f6rstad by omfattade tre och ett halvt mantal, samt utjorden Haninge. Betecknade ett mantal Skatteg\u00e5rd, ett mantal \u00d6sterg\u00e5rd, ett mantal V\u00e4sterg\u00e5rd samt ett halvt mantal Lillg\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n
Av dessa var tre mantal Krono skatte och ett halvt mantal Fr\u00e4lse.<\/p>\n\n\n\n
S\u00f6rstad by var rusth\u00e5ll f\u00f6r tv\u00e5 ryttare vid \u00d6stg\u00f6ta kavalleri b\u00e5da soldattorpen var bel\u00e4gna p\u00e5 utjorden Haninge.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rsta g\u00e5ngen man hittar S\u00f6rstad omskrivet \u00e4r \u00e5r 1358. Detta \u00e5r \u00e4r ”magnuse j Sorstadhum” omn\u00e4mnd som inst\u00e4md till Valkebo h\u00e4rads tingsplats.<\/p>\n\n\n\n
1491 finns n\u00e4sta notering namnet skrivs nu Sorstadom.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 1530 talet skrivs namnet S\u00f6dersta, vid den tiden n\u00e4mns S\u00f6dersta r\u00e4ttard\u00f6me som omfattade del av Vikingstad socken.<\/p>\n\n\n\n
Under 1600 talet \u00e4gdes ett skattehemman av sl\u00e4kten Lagerfelt, tv\u00e5 skattehemman tillh\u00f6rde \u00c5sarps s\u00e4teri. Fr\u00e4lsehemmanet \u00e4gdes av fru Christina H\u00e5rd af Segerstad hon var ocks\u00e5 \u00e4gare av en g\u00e5rd i Gismestad.<\/a><\/p>\n\n\n\n En dotter till fru Christina, Gustaviana Johanna vigdes 1721 i Vikingstads kyrka med kornetten vid \u00d6stg\u00f6ta kavalleriregemente B\u00f6rje von Gardemein. Denne var tj\u00e4nstg\u00f6rande vid J\u00e4mtlands kavallerikompani n\u00e4r \u00e4ktenskapet ingicks, beg\u00e4rde och beviljades transport till \u00d6stg\u00f6ta kavalleri efter gifterm\u00e5let. Makarna von Gardemein \u00e4gde och var bosatta p\u00e5 St. Broby i Gammalkil. Under deras tid p\u00e5 Broby var von Gardemein allmogen i Ulrika mycket behj\u00e4lplig med skrivningar till olika myndigheter. Det var under denna tid som Ulrikaborna beg\u00e4rde att f\u00e5 bilda egen socken och att f\u00e5 uppf\u00f6ra sig en egen kyrka. Som erk\u00e4nsla f\u00f6r det arbete han utf\u00f6rt m\u00e5lades ett portr\u00e4tt av honom. Detta portr\u00e4tt finns fortfarande h\u00e4ngt i Ulrika kyrka. Von Gardemein deltog under sin milit\u00e4ra bana i m\u00e5nga f\u00e4ltslag och blev ett flertal g\u00e5nger blesserad. Han slutade sin milit\u00e4ra karri\u00e4r som ryttm\u00e4stare 1750.<\/p>\n\n\n\n Omkring 1710 k\u00f6ptes fr\u00e5n \u00c5sarp<\/a> ett skattehemman, av Johan Henric Nordberg<\/a> som 1708 f\u00e5tt placering vid \u00d6stg\u00f6ta kavalleriregemente och i samband d\u00e4rmed f\u00f6rv\u00e4rvat en g\u00e5rd i Nybble by. 1709 blev Nordberg befordrad till l\u00f6jtnant och d\u00e4refter ink\u00f6pte han en av g\u00e5rdarna i S\u00f6rstad. Nordberg deltog i m\u00e5nga f\u00e4ltslag och utm\u00e4rkte sig vid flera tillf\u00e4llen, 1720 erh\u00f6ll han majors grad och 1726 blev han adlad f\u00f6r sina krigiska insatser. Han erh\u00f6ll namnet Nordenborg och i motiveringen f\u00f6r hans adelskap kan man l\u00e4sa:<\/p>\n\n\n\n ”I anseende till dess gode och trogne giorde tienster och dervid f\u00f6rv\u00e4rfvade skickelighet och f\u00f6rfarenhet samt elliest f\u00f6rsporde redlige tappre och ber\u00f6mlige f\u00f6rh\u00e5llande. En vijs och hurtig officerare har \u00e5tskillige prof af sitt v\u00e4lf\u00f6rh\u00e5llande vid hvarjehanda tillf\u00e4llen bevisat\u201d<\/p>\n\n\n\n 1730 gifte sig Nordenborg med Anna Kristina Rudensch\u00f6ld, i samband med gifterm\u00e5let bosatte sig makarna p\u00e5 Larum i Kalmar l\u00e4n. 1726 s\u00e5lde fru Christina H\u00e5rd af Segerstad sitt fr\u00e4lsehemman i S\u00f6rstad till friherre C.Lagerfelt hans arvingar blev senare \u00e4gare av g\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n 1744 k\u00f6ptes en del av byn av Johan Liljeblad f\u00f6dd 1691, han hade varit gift med Maria Duraeus f\u00f6dd 1712 hon avled 1737. Vid f\u00f6rv\u00e4rvet av S\u00f6rstad var Liljeblad omgift med Beata Catharina Bor\u00e9en f\u00f6dd 1714. Makarna inflyttade fr\u00e5n Ljung, i detta andra \u00e4ktenskap f\u00f6ddes inga barn. Liljeblad hade i sitt f\u00f6rsta gifte fyra barn varav tv\u00e5 pojkar dog i sp\u00e4d \u00e5lder.<\/p>\n\n\n\n Under sin tid vid S\u00f6rstad startade Liljeblad uppf\u00f6dning av angoriska getter vars ull han s\u00e5lde till Alstr\u00f6mers textilfabriker i V\u00e4sterg\u00f6tland. 1759 blev Liljeblad \u00e4nkling f\u00f6r andra g\u00e5ngen och 1764 beslutar han sig f\u00f6r att s\u00e4lja sin del av S\u00f6rstad by.<\/p>\n\n\n\n Kornetten Magnus Gabriel Tengmark f\u00f6dd 1724, fr\u00e5n S\u00f6derk\u00f6ping \u00e4r k\u00f6pare. Vid Tengmarks g\u00e5rdsk\u00f6p finns det tre brukningsdelar, dels den han f\u00f6rv\u00e4rvar dels tv\u00e5 g\u00e5rdsdelar vars brukare \u00e4r rotem\u00e4stare i byn. Dessa b\u00e5da \u00e4r endast namngivna som Erik och Jonas i S\u00f6rstad, efternamn saknas f\u00f6r b\u00e5da. Tengmark forts\u00e4tter den av Liljeblad startade getuppf\u00f6dningen, om honom finns ocks\u00e5 noterat att han var en driftig och kunnig jordbrukare. \u00c4ven som milit\u00e4r var han tydligen duktig han avancerade i graderna och erh\u00f6ll 1782 \u00f6verstel\u00f6jtnants grad. Ut\u00f6ver detta engagerade han sig ocks\u00e5 mycket i socknens angel\u00e4genheter och invaldes i flera styrelser och n\u00e4mnder. Under hans tid byggdes Vikingstads nuvarande kyrka ett projekt d\u00e4r Tengmark var byggledare. Bland annat ritade han sj\u00e4lv altardisken och predikstolen, och till vilka han ocks\u00e5 sk\u00e4nkte materialen f\u00f6r utf\u00f6randet.<\/p>\n\n\n\n Efter kyrkans f\u00e4rd st\u00e4llande skedde utlottning av kyrkb\u00e4nkarna. S\u00f6rstad blev d\u00e5 tilldelat b\u00e4nk nr. 7.<\/p>\n\n\n\n Under 1780 talet fanns under S\u00f6rstad by tio torp ut\u00f6ver de tv\u00e5 soldattorpen, dessa var Hultet<\/a>, \u00c4ngen<\/a>, Nybygget, Torpet, \u00c4ngsveden<\/a>, Oxkullen<\/a>, \u00c5ttingen<\/a>, Tr\u00e4dg\u00e5rdstugan, R\u00f6berget och Lillg\u00e5rden, det sistn\u00e4mnda \u00e4r det f\u00f6rra fr\u00e4lsehemmanet, vars areal har lagts under g\u00e5rdens bruk, men att en mindre del avsatts f\u00f6r torparbruk. Tengmark uppl\u00e4t p\u00e5 sin mark bost\u00e4lle f\u00f6r socknens klockare detta bost\u00e4lle fick f\u00f6ljaktligen namnet Klockarg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n I slutet av 1700 talet var d\u00e4r bosatt orgelnisten Carl J\u00e4rngren f\u00f6dd 1755, gift med Christina Ljungberg f\u00f6dd 1760,makarna har tre barn, Adolp. Anna Gustafa och Anders f\u00f6dda 1788,1800 och 1804.<\/p>\n\n\n\n 1796 har Tengmark f\u00f6rv\u00e4rvat ytterligare en av byns g\u00e5rdar. G\u00e5rdarna ben\u00e4mns vid denna tid Herrg\u00e5rden, \u00d6vre g\u00e5rden samt Klockarg\u00e5rden. Herrg\u00e5rden brukas av Sven Andersson byns \u00f6vriga g\u00e5rdar \u00e4gs och brukas av \u00f6verstel\u00f6jtnant Tengmark.<\/p>\n\n\n\n Mellan \u00e5ren 1799 och 1802 syns torpet R\u00f6berget bli nedlagt och rivet finns ej mera omn\u00e4mnt.<\/p>\n\n\n\n 1802 f\u00f6rv\u00e4rvas den av Sven Andersson brukade g\u00e5rden, av Magnus Forsb\u00e4ck tre \u00e5r senare k\u00f6per Forsb\u00e4ck \u00e4ven Tengmarks egendom, efter detta \u00e4r byn borta och S\u00f6rstad f\u00f6rblir en brukningsenhet. Dock kommer de gamla fastighetsbeteckningarna att bli best\u00e5ende.<\/p>\n\n\n\n 1808 avlider Magnus Forsb\u00e4ck hans son Johan Peter blir nu \u00e4gare av egendomen. Johan Peter l\u00e5ter efter sitt tilltr\u00e4de uppf\u00f6ra en ny mang\u00e5rdsbyggning, den byggnad som \u00e4nnu finns kvar.<\/p>\n\n\n\n 1813 ordnar ocks\u00e5 Forsb\u00e4ck med inl\u00f6sen av de tv\u00e5 ryttartorpen detta inneb\u00e4r att g\u00e5rden forts\u00e4ttningsvis ej beh\u00f6ver h\u00e5lla soldater.<\/p>\n\n\n\n 1824 avlider b\u00e5de orgelnisten J\u00e4rngren och hans hustru d\u00e4refter blir Klockarg\u00e5rden \u00f6de under en kort tid tills j\u00e4rngrens eftertr\u00e4dare orgelnisten N. Tollander flyttar in han blir endast en kort tid boende i g\u00e5rden. Han k\u00f6per en av g\u00e5rdarna i Boo by och bos\u00e4tter sig d\u00e4r. Efter hans flyttning f\u00f6rekommer ej namnet Klockarg\u00e5rden vidare och g\u00e5rdens uppgift som klockarbost\u00e4lle upph\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n 1835 avlider Johan Peter Forsb\u00e4ck, hans tv\u00e5 barn Johan Fredrik August och Sophia Carolina Theresia \u00e4rver egendomen. De b\u00e5da syskonen brukar gemensamt g\u00e5rden till 1841, d\u00e5 Sophia Theresia ing\u00e5r \u00e4ktenskap med friherre Clas Gustaf Fredrik Raab<\/a> f\u00f6dd i M\u00f6nster\u00e5s 1814 hans hustru f\u00f6ddes 1818. Makarna bos\u00e4tter sig p\u00e5 Haraldsm\u00e5la och blir bosatta d\u00e4r till 1845, d\u00e5 de flyttar till S\u00f6rstad och gemensamt med fru Raabs bror brukar g\u00e5rden till 1849, d\u00e5 makarna Raab k\u00f6per Forsb\u00e4cks del och blir ensamma \u00e4gare av egendomen.<\/p>\n\n\n\n 1851 k\u00f6per de \u00e4ven Nybble av baron Fleming. Makarna Raab f\u00e5r nio barn Sophia Carolina f\u00f6dd 1842, Gustaf Adolp f\u00f6dd 1844, Gustaf Fredrik f\u00f6dd 1845, Gustaf Emil f\u00f6dd 1847, Carl Gustaf Johan f\u00f6dd 1849, Axel Gustaf f\u00f6dd 1852, Maria Theresia f\u00f6dd 1853, Gustaf August f\u00f6dd 1856 och Otto Gustaf f\u00f6dd 1861. Hos familjen Raab \u00e4r anst\u00e4llt f\u00f6r hush\u00e5llet en husfru och sex pigor samt f\u00f6r sk\u00f6tsel av park och tr\u00e4dg\u00e5rd en tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare och denne har till sin hj\u00e4lp tv\u00e5 dr\u00e4ngar. 1850 har ytterligare tv\u00e5 av g\u00e5rdens torp nedlagts Lillg\u00e5rden och Torpet.<\/p>\n\n\n\n De \u00f6vriga torpen finns kvar och dessutom har p\u00e5 g\u00e5rdens mark uppf\u00f6rts tre stugor Ekelund, Hagen och Nys\u00e4tter<\/a>. Under C.G.F Raabs tid nyuppf\u00f6rdes flertalet av g\u00e5rdens ekonomibyggnader.<\/p>\n\n\n\n Friherrinnan Theresia Raab d\u00f6r 1868 efter hennes d\u00f6d flyttar friherre Raab till Nybble och \u00f6verl\u00e5ter driften p\u00e5 S\u00f6rstad till den andre sonen Gustaf Fredrik.<\/p>\n\n\n\n Den \u00e4ldsta sonen Gustaf Adolp hade b\u00f6rjat sin milit\u00e4ra bana vid Kungl. F\u00f6rsta Livgrenadj\u00e4rregementet 1860, han slutade sin milit\u00e4ra tj\u00e4nst som f\u00f6rsta klass kapten 1895. Han var \u00e4gare av Brusem\u00e5la och B\u00f6kem\u00e5la i Kalmar l\u00e4n d\u00e4r han dog 1914.<\/p>\n\n\n\n Ocks\u00e5 andre sonen Gustaf Fredrik hade b\u00f6rjat milit\u00e4r utbildning 1860 vid Kungl. Andra Livgrenadj\u00e4rregementet, j\u00e4msides med sin milit\u00e4ra tj\u00e4nst f\u00f6rvaltade han S\u00f6rstad. \u00c4ven han slutade som f\u00f6rsta klass kapten, avgick ur tj\u00e4nst 1897.<\/p>\n\n\n\n Om Fredrik Raab finns noterat att han som kompanichef f\u00f6r Skeninge kompani h\u00f6ll god ordning och reda p\u00e5 sina mannar. Samt att han var k\u00e4nd som en glad och gemytlig s\u00e4llskapsbroder som v\u00e4l trivdes i kamraters lag och g\u00e4rna t\u00f6mde en b\u00e4gare. Efter sin tid som f\u00f6rvaltare p\u00e5 S\u00f6rstad k\u00f6pte Fredrik Raab Hovby i V\u00e4stra Eneby, som han senare s\u00e5lde och ist\u00e4llet k\u00f6pte Forsby i Uppland d\u00e4r han avled 1904.<\/p>\n\n\n\n Ocks\u00e5 den tredje av makarna Raabs s\u00f6ner Gustaf Emil blev milit\u00e4r. B\u00f6rjade sin bana som kadett 1865 och var vid sin d\u00f6d 1888 andra klass kapten. Han \u00e4gde och brukade Haraldsm\u00e5la i Kalmar l\u00e4n. Om honom \u00e4r noterat att han var k\u00e4nd som en intresserad och driftig jordbrukare, och att han var redbar och r\u00e4ttr\u00e5dig v\u00e4nlig och hj\u00e4lpsam dessutom beg\u00e5vad med vacker s\u00e5ngr\u00f6st.<\/p>\n\n\n\n 1881 s\u00e4ljer C.G.F. Raab Nybble till sin sv\u00e5ger \u00f6verj\u00e4gm\u00e4stare Johan Fredrik Forsb\u00e4ck, denne anst\u00e4ller sin systerson Carl Gustaf Johan Raab som f\u00f6rvaltare p\u00e5 Nybble, en tj\u00e4nst som denne innehar till dess att Forsb\u00e4ck d\u00f6r 1889 och Nybble blir s\u00e5lt.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r Fredrik Raab 1876 k\u00f6pt Hovby slutar han som f\u00f6rvaltare p\u00e5 S\u00f6rstad. G\u00e5rden f\u00f6rvaltas nu av de tre br\u00f6derna Emil, August och Otto till 1880 d\u00e5 Emil flyttar till Haraldsm\u00e5la 1883 flyttar ocks\u00e5 Otto fr\u00e5n S\u00f6rstad och i forts\u00e4ttningen \u00e4r sj\u00e4tte sonen till makarna Raab mass\u00f6ren friherre Gustaf August Raab uppgiven som ensam f\u00f6rvaltare p\u00e5 g\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n 1889 efter friherre C.G.F. Raabs d\u00f6d f\u00f6rs\u00e4ljs g\u00e5rden och d\u00e4rmed bryts sl\u00e4kterna Forsb\u00e4ck och Raabs \u00e4gartid av egendomen.<\/p>\n\n\n\n K\u00f6pare av egendomen \u00e4r Nils Cristoffer Nelz\u00e9n<\/a> f\u00f6dd 1842 med maka Anna Maria<\/a> f\u00f6dd 1858 makarna kom fr\u00e5n Stj\u00e4rnevik i Oppeby detta gods hade Nelz\u00e9n brukat tillsammans med en broder. I familjen finns tv\u00e5 s\u00f6ner Nils \u00c5ke<\/a> f\u00f6dd 1888 och John Teodor f\u00f6dd 1889.<\/p>\n\n\n\n Nelz\u00e9n flyttade inte till S\u00f6rstad direkt efter f\u00f6rv\u00e4rvet. Till 1891 sk\u00f6ttes g\u00e5rden av inspektor Anders Runqvist. N\u00e4r s\u00e5 Nelz\u00e9n flyttade till S\u00f6rstad medf\u00f6rde han ocks\u00e5 tv\u00e5 anst\u00e4llda fr\u00e5n Stj\u00e4rnevik, r\u00e4ttaren Frans Julius Ljungblad och kusken Anders Valfrid Gabrielsson.<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 1897 fanns vid g\u00e5rden bosatta inklusive gods\u00e4garfamiljen etthundra m\u00e4nniskor som alla hade sin f\u00f6rs\u00f6rjning fr\u00e5n g\u00e5rden och dess torp. I hush\u00e5llet var sex pigor anst\u00e4llda:<\/p>\n\n\n\n